Dagens problem

Varför har så många människor problem med nacken och axlar idag? Självklart därför att vi människor sitter alltmer idag än för 20-30 år sedan men framförallt beror det på våra smartphones. Det som händer när man under flera timmar varje dag sitter och stirrar på en skärm som (även om de blivit större) är alldeles för liten är att ögonens muskler som står för rörelse och fokusering låser sig eftersom det är då vi ser bäst. Men när detta blir för långvarigt drar de med sig musklerna i övre delen av nacken också med nack- och huvudvärk som följd. Så kom ihåg att begränsa din tid men än viktigare dina barns tid med telefonen så slipper du/de mycket av de problemen.

 

 

Komplementärmedicinens dilemma

De allra flesta av oss som jobbar med komplementärmedicin har stött på dem, de där som är skeptiska till det vi håller på med och tycker att vi bara lurar människor. Att det vi gör inte har nåt stöd i forskningen och därför bara är bluff. Det faktum att flera av våra grenar funnits och praktiserats i tusentals år har ingen relevans och att våra mediciner inte har svåra biverkningar blir ett argument för att de är verkningslösa. Hur orkar alla terapeuter stå ut och jobba år efter år? Sanningen är ju att de tusentals patienter som vi hjälper varje dag gör det värt det. Varje gång man ser en förbättring hos någon som haft problem under en lång tid eller hjälper en idrottare att prestera bättre känner man en tillfredsställelse som gör att man orkar arbeta ett tag till och för den som blir hjälpt behövs inga absoluta bevis eftersom de är beviset. Och vill man tjäna pengar på att lura folk så finns det betydligt lukrativare branscher än vår.
Uppemot 97% av den medicinska forskningen idag görs eller finansieras av läkemedelsföretag på ett eller annat sätt och de är inte intresserade av alternativa metoder som många gånger är ofarliga och billiga, det finns helt enkelt för dåliga vinstmarginaler där. Detta gör ju att vi komplementärmedicinare aldrig kan få medel till att forska och därför alltid kommer att få svårt att bevisa våra teser enligt de normer som finns inom forskningsvärlden.

Ibland känns det som om någon borde anmäla forskare för diskriminering eftersom de så ensidigt gynnar en grupp och missgynnar andra men i svensk lag står det inget om alternativ inom vård utan bara om religion, hudfärg, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Däremot så riskerar den som utövar alternativa metoder att få stå inför domstolen eftersom det i hälso- och sjukvårdslagen tydligt står att man inte får behandla vissa sjukdomar utan legitimation oavsett behandlingsresultat. Detta innebär i praktiken att om någon behandlar 1000 personer som lider av en dödlig sjukdom och botar allihop med en alternativ metod ändå riskerar åtskilliga år i fängelse men om en legitimerad läkare ger dessa personer vanliga läkemedel och alla 1000 dör händer ingenting. Kanske överdriver jag lite men kontentan är ändå att vi alltid kommer att jobba i uppförsbacke eftersom vi inte på långa vägar har tillgång till samma resurser som många etablerade forskare/behandlare.

Vad och hur ska vi då göra för att kunna fortsätta vårt yrke? Nöjda kunder/patienter är ju grunden för hela vår verksamhet men också att inte dra oss för att argumentera för våra metoder och att samarbeta istället för att motarbeta varandra. Många av oss komlementärmedicinare framhåller gärna vår metod som den ledande och klankar ner på andra liknande metoder för att framstå i bättre dager, men faktum är att många svenskar ser på oss som en homogen grupp, vilket innebär att om en metod blir stämplad som verkningslös så kommer hela branschen att få en del av den stämpeln. Just därför försvarar jag ofta metoder som jag inte är övertygad om fungerar (så länge de inte är farliga) eftersom detta spiller över på mig. Om väldigt många personer blir hjälpta av en metod och den inte hjälper mig betyder ju det inte att metoden är verkningslös bara att den inte fungerar på mig.
Komplementär medicin diskriminerar inte, till skillnad från skolmedicinen, eftersom den tar hänsyn till individens olika förutsättningar och inte behandlar alla på samma sätt. Den hyllar olika men utifrån ett annat perspektiv än hudfärg,religion eller sexuell läggning. Kanske är det dags för våra beslutsfattare att ge oss en större valfrihet vad gäller även vården när vi blir sjuka och införa ett botavdrag så att vi själva kan bestämma hur vi vill behandlas. Vi har ju kommit en lång väg från de dubiösa behandlingsmetoder som fanns när den s.k kvacksalverilagen skrevs och de lurendrejare som sålde totalt verkningslösa mediciner från hästkärror som förekommer i vissa westernfilmer.
Givetvis finns det mindre seriösa även inom vår bransch, det finns det i alla branscher, men de är få och skulle snabbt försvinna om det infördes en legitimitet som garanterade patientsäkerheten precis som de 2 största komplementära förbunden jobbar för.

Skolmedicinen är väldigt bra på akuta skador/sjukdomar, men sämre vad gäller de som betecknas som kroniska. Alla som jobbar med komplementära metoder har träffat på människor som känner att de inte får tillräckligt med hjälp hos landstinget och söker sig då (förhoppningsvis) vidare till andra behandlare. Med tanke på belastningen på sjukvården vore det inte bra ur alla synvinklar om det fanns ett alternativ som både kunde hjälpa patienterna och avlasta sjukvården. Med tanke på de enorma summor som varje år slukas inom landstingen så vore det sannolikt en besparing att införa botavdrag, men så länge det finns starka krafter som motverkar detta och inte eftersträvar nån som helst förändring är det inte troligt.